En låt om män

Jag har en koltrast,
Som är ett fynd.
Den sover under dagen
Äter under natten,
Och sjunger fado.


Och där jag bor
Folk hör den sjunga
Och börja misstänka
Att jag döljer någon
Hemma hos mig.


Jag har en koltrast,
Inne i mitt rum
Den går inte lös
För att, om den flyger
Trillar den på katterna.


Jag skar bort hans vingar
Så den inte flyger.
Och han gör vackra dikter
Av hans fjädrar
För att vagga mig till sömns.


Koltrast, lilla koltrast
Och om det händer, att någon fångar dig
Säg att du inte är ensam
Att någon väntar på dig
Hemma hos sig.


Koltrast, lilla koltrast
Om någon fångar dig
Sjung aldrig mer din lilla fado
Så jag inte lider.


Och kom aldrig tillbaka,
För dessa fönster
Öppnar jag aldrig mer.






Jag har en koltrast,
Som är ett under.
Rakar inte skägget,
Bäddar aldrig sängen,
Lämnar alltid boet ostädat.


Men sjunger fado
Som ingen annan kan.
Jag brukar skryta
Om att jag har en koltrast
Som ingen annan har.


Jag har en koltrast
(Som är en man...)
Han är ingen man
(Vad är han då?)
Av alla fåglar
Är han den som vill ha mig mest.
(Det måste vara en man!)
Det är han inte alls!
(Vadå då..?)
Hur kan han vara?..
Han är bara en koltrast
Som gör mig sällskap när jag ska sova.


Koltrast, min lilla koltrast,


Kom aldrig mer tillbaka,
För i din bur
Finns det plats,
För andra djur.


/CAT